kenthj.blogg.se

Livet då oavsett när i livet innan 2002. Ja det var som det var.

Glädjen jag har i livet idag kan ingen ta. Att jag är stark psykiskt, fysiskt.

Ja det kan ingen ta ifrån mig. Familjen är sammansvetsat och alltid för varandra.

Att växa upp på det sättet jag gjorde, gifta mig första gångerna ja det är ju mina val då.

Inte något som gäller idag. Inga personer jag känner idag.

De jag känner betyder något för oss. De som finns runt oss, betyder något.

Jag har ingen person i mitt liv som ej ska vara med.

Saknade efter vännerna i från uppväxten går att lösa.

Vi hade hur kul som helst. De var underbara. Är säkerligen lika underbara nu med.

Att en anonym lägger ut en kommentar stör mig inte. Anonymt är det fegaste som finns.

Bleka på insidan måste de vara. Samtidigt tycker jag det är kul.

Det visar att det jag skriver blir läst.

Samtidigt förstår inte den Anonyma att det är min upplevelse, min åsikt.

Förvränger gör jag INTE. Kan ej förvränga min egen upplevelse, mina händelser.

Hur kan man förvränga sin egen upplevelse? För mig går inte det. Kan ej förvränga att det var för jävligt i helveteshuset Berghem Hjortsberga. Att glädjen Var Bosse med familj, vännerna i Alvesta.

Hur kan man förvränga att man fick stryk? Både av HAN och MAMMA? Moster ibland.

Det som glädjer mig är att den Anonyma ej preciserade vad som förvrängdes.

Kan de ej heller. Min upplevelse, Min bok. Mitt liv.

Ja den får tycka vad den vill. Jag har ju mitt sätt att se på saken.

Namn är inte nämda som inte får nämnas. Jag ser fram mot att gräva fram vad andra minns.

En sa: Man såg att vi vänner ej var välkomna. HAN var hård. Ni liftade alltid. Och lite till.

Hade man varit trygg i sig själv hade man inte haft den uppväxten. Men utan föräldrar som stöttar, hjälper och finns där. Ja då kan man inte bli trygg i sig själv.

Härligt att livet som man har lyckats få idag. Att man är säker på sig själv, det man gör, det man vill.